(4) Enkelhet är grunden
Det har gått en del tid. Men jag är kvar i lägenheten. Det får räknas som grundstommen i mitt liv just nu. Lägenheten och jag. Och Gösta naturligtvis. Det får räcka ett tag. Inget hastande här inte. Ena foten framför den andra. Lugnt och metodiskt.
Det går ytterligare tid. Timmar känns som år medan jag sitter här och tänker på stort och smått. Jag väntar på stormen. Den kanske inte kommer, men jag väntar nog ändå. I alla fall ett tag till.
Jag brukar se ut genom fönstret, sökandes efter något. Gud vet vad. Världen finns där ute, utanför mitt fönster. Och jag har lagt märke till att den klarar sig ganska bra utan mig. Det känns mindre bra. Allt flyter liksom på som om ingenting har hänt. Människor går till jobben, tunnelbanan rullar på som vanligt, tidningar trycks, bilar körs - och flickvänner som ränner runt med lampor.
Det vanliga. Allt medan jag sitter här.
Kanske borde jag köpa några nya lampor.
Bruna. Eller vita.
Kanske på postorder.
Jag fullkomligt älskar din blogg. fantastisk.
Ja, lite ljus i mörkret kan nog vara en god idé. Håll ut.
Din blogg blev just en ny favorit för mig. Du skriver jättebra.
Varför inte? Jag är också på lampjakt. Men inte av samma anledning som du. Ingen har tagit mina. Men det är bara mörker ändå.
Allt susar på utanför men världen klarar sig inte bra utan dig, utan någon. Varje beståndsdel har sin mening.
Hälsa Gösta.
Tur att det finns kontraster här i livet. Vi är en billig blogg och du är en dyr. :)
Fan vad bra du skriver! Helt otroligt bra !