(6) Mörker, mörker
Ibland blir jag trött på hans oväsen. Då brukar jag gå fram till buren och säga åt honom. ?Men Gösta då?, säger jag och skakar på huvudet. Ibland tittar han på mig med sina finurliga hamsterögon varefter han fortsätter sprättandet. Vi har lite att jobba med där. De första gångerna jag sa till honom satte han av för fulla muggar in i boet. Det var inte vad jag tänkt mig. Efter det började jag prata med en lugnare ton, så han skulle förstå att jag hade fredliga avsikter.
Jag förstår att han är förvirrad och osäker nu när hans matte är borta. Många nya känslor för en så liten krabat. Känslor han inte ska behöva tackla på egen hand. Men det första han behöver lära sig är när det är natt och inte. Annars kan det snabbt gå utför. Förstånd och så vidare kan gå förlorat.
Jag ska försöka boka in ett samtal. Man to man, Gösta och jag. Förklara ett och annat. Han måste få veta hur försvunna lampor och flickvänner hänger samman med varför det är så mörkt på eftermiddagarna.
Men det får vi ta senare. När vi är redo. Gösta anar säkert både det ena och andra. Han kanske till och med vet saker inte jag vet. Men allt i sinom tid.
Du skriver fint. Gösta vet nok en hel del. Du er snill som tar deg av ham. Tross alt er han en hamster.
Har du lest doppler av erlend loe?
Du har inte tänkt på att han kanske tom vet mer än dig? Kanske fick han en förklaring innan lamporna försvann... Kanske är det han som vill ha ett samtal med dig, förklara för dig...
Nejmen, vad var det för konstigheter? Hoppas du får det fint med hamstern då :} Tips: ring tjejen.
du vet väll att hamstrar inte äter människo-föda?
om inte...
de gör inte det!
ge gösta ett stearinljus!
Ta med Gösta till IKEA och köp lite lampor.
Tack för alla matförslag till Gösta. Nu råkar det vara så att alla hamstrar kanske inte äter samma saker, så man kan säga att vi prövar oss fram. Och dessutom har jag ingen möjlighet att köpa hamstermat i vilket fall.
Allt har sin tid.
Det är svårt för djuren när det blir tomt hemma. Jag vet så väl. Men här har det gått en tid och jag har köpt nytt av de saker hon tog med sig. Jag vet inte om det gör saker och ting lättare, men jag inbillar mig det i alla fall.
Gösta påminner mig om en hamster jag hade. Den försökte alltid dra in för stora matbitar i sitt hus, vilket givetvis resulterade i svett och tårar då han till sluta fick äta upp stora delar av den utanför sitt gömställe.
Ett hjärta kanske gör sig behövd?
Ge honom gurka eller nåt annat ätbart då! Kom igen, är du verkligen så här dum?
warsmqkb qplfjn mlbd ylprw odlbz dfoturb estzkav
HAHAHAHAHAH KAN INTE làta bli att dö av skratt. Läs det du skriver, det säger mig tvà saker: pyskopat och lögn